Nr 8 – 2000

Mejeritekniskt Forums första möte
Av Björn SigBjörn, Milkum

Dagen efter att Mejeritekniskt Forum bildats kunde den nya föreningen arrangera sitt första möte. Den 7 april samlades ett 20-tal personer på Van den Bergh Foods fabrik i Helsingborg för studiebesök och föredrag. Under ledning av fabrikschefen Palle Jessen och laboratoriechefen Olle Möller fick föreningens medlemmar en presentation av Van den Berg Foods och ett studiebesök i fabriken. Palle Jessen överraskade de tidigare medlemmarna av Svensk Mejeriingenjör Förening med att berätta att han själv var mejeriingenjör från Danmark.
jessen

Unilever förändrar f.n. sin strategi vilket kräver en ny organisation. Bl.a. innebär det en minskning av de lokala organisationerna i de olika länderna samt en koncentrering av tillverkningen. I Helsingborg har man nu samlat tillverkningen av margarin och färskost för Norden. Under nästa år flyttas tillverkningen av Ädel-produkter från Malmö till Helsingborg. Vidare har Unilever beslutat att kraftigt minska antalet ”brands” från ca 1600 till ca 400. Dock skall s.k. ”local jewels”, t.ex. Milda, få leva kvar i Sverige.

Mjölkfettets kvalitet - från ko till förpackning
Efter studiebesöket fortsatte mötet med några föredrag. Först ut var livsmedelsagronom Erik Svensson från Svensk Mjölk FoU i Lund. Han redogjorde för ett projekt med syfte att öka kunskapen om var och hur mycket mjölkfettet påverkas i kedjan från avel till mejeri. Bakgrunden är att man vill få ökad kunskap om de kvalitetsproblem som är förenade med mjölkfettet, t.ex. lukt/smak-fel, fritt fett, fettsyror, vispbarhet, vidhäftning, renskumnin g, ostutbyte, ”flagor” i homogeniserad mjölk.

Faktorer som kommer att granskas är: ras och avel, utfodring, mjölkningsintervall, mjölkningsanläggningar, kylning, värmning, lagring, transport, pumpning, strömning, processer och förpackning.

Projektet inriktar sig till en början på k-mjölk och grädde. Man har gjort litteratursammanställningar över vad man vet om mjölkfett och dess påverkan från ko till produkt samt lämpliga analysmetoder som finns för att karakterisera mjölkfettets kvalitet. Målet är bl.a. att finna analysmetoder som är direkt kopplade till produktkvalitet. Man skulle då kunna mäta förändringar på fettet bland annat före och efter pumpning. Metoder som skall studeras är t.ex. fördelning av fettkulestorleken, mängd av fria fettsyror, mängd fritt fett.

Kan man banta med mjölk?
Att mjölken är viktig för de som bantar visade civilingenjör Helena-Lindmark Månsson från Svensk Mjölk FoU i Lund genom att hänvisa till dagsintaget av mjölk för kvinnor täcker 100 % av vitaminet B12 och nästan 80 % av fosfor. Vidare täcker en halv liter mjölk halva dagsbehovet av jod.

Rubriken på föredraget fick symbolisera att det finns många intressanta användningsområden för mjölkens små beståndsdelar. Proteinet Laktoferrin kan binda till sig järn. I början av kons laktation är halten hög för att sedan minska och sedan öka något mot slutet. Laktoferrinet är antimikrobiellt, stimulerar immunförsvaret, fungerar som en antioxidant och reglerar järnmetabolismen. Användningsområden kan vara: modersmjölksersättningar, functional foods, sportpreparat, veterinära produkter.

Andra intressanta proteiner är Immunoglobulinerna. Dessa bildas hos kon som ett försvar mot angrepp. I början av laktationen finns det massor av Immunoglobulin. Om inte kalven får detta i dör den eftersom den i annat fall ej har någon motståndskraft. Användningsområden är: halstabletter, hudkrämer, anti-karies, anti-förkylning, anti-mag/tarminfektioner.

publik
Koncentrerade mejeriingenjörer

Försenad syrning
En produkttekniskt viktig aspekt avseende både Laktoferrin och Immunoglobulin är att höga halter av dessa försenar syrningen av mjölken. Dessa proteiner klarar 72°C men inte 90°C.

Bioaktiva fettkomponenter
Även i fettet finns intressanta beståndsdelar. Nämnas kan Sfingomyelin, smörsyra, konjugenal linolsyra (CLA). CLA är högaktuell. Man menar att den kan minska utveckling av cancer, minska åderförfettning, vara en tillväxtfaktor och bidraga till viktminskning (där har vi kopplingen till rubriken för Helenas föredrag).

Det virtuella mejeriinstitutet
Virtuellt betyder ”skenbart existerande”. Om ett således skenbart existerande mejeriinstitut talade professor Petr Dejmek från Lunds Tekniska Högskola. Med detta menade Petr ett samarbete på bägge sidor av Öresund. Han underströk att det finns oerhört mycket kunskap om mejeriforskning. De äldsta resultaten är faktiskt 150 år. Antalet mejeriforskningsinstitut runt om i världen minskar dramatiskt och det börjar nu bli tunt. Tillsammans med sina danska kollegor har Petr en idé att återskapa ”det gamla institutet” men i modern IT-form. Med de resurser som finns i Lund och de som finns i Köpenhamn skulle man kunna skapa ett nytt mejeriinstitut men utan att bygga något hus, dvs virtuellt. Med modern videoteknik och internet skulle det kunna vara möjligt att på ett helt nytt sätt kunna kombinera kunskaperna från bägge sidor av sundet. Öresundsbron kommer i sin tur att bli ett handfast hjälpmedel för att underlätta de fysiska kontakterna.

Med forskningen som bas skulle sedan en ny mejeriingenjörsutbildning kunna byggas upp som ett komplement till den som nu existerar i Danmark. Målet är att man skulle kunna utbilda 15-20 mejeriingenjörer per år. De redan nu överåriga och snart överåriga mejeriingenjörerna bland deltagarna som lyssnade till detta tyckte att detta var ljuv musik för öronen. Vi ser med intresse fram till fortsättningen.