Artiklar

om mejeriindustrin

Nr 22 och 24 – 2000

Håll mjölken kall och Halvkall mjölkdistribution
Av Björn SigBjörn, Milkum


Journalist Heidi Korsgaard Pedersen från Danmark höll ett ljusbildsföredrag om "Mejeridrift på världens tak".

Från Stainless Engineering kom ägaren själv, Pontus Holmström, och redogjorde för kylhistorik i mejeriindustrin och åt vilket håll utvecklingen kommer att gå. Våra isvattenanläggningar har sin grund i tillgången på billig nattel, som för några decennier sedan var vanligt. Därigenom fanns det motiv för att lagra kyla på natten. Svensken Wallentin Ånäs var pionjär inom detta område. Freoner (Freon = varumärke från Dupont) utvecklades på 1930-talet som ett altenativ till ammoniak. Först kom R12 och på 1950-talet R22. På 1970-talet blev det vanligt med att använda spiralvärmeväxlare tillsammans med propylenglykol. Detta gav möjlighet att utöka kylkapaciteten i befintliga anläggningar. Först med detta var mejeriet i Karlstad och sedan följde 15 mejerier till.


Deltagare på årsmötet i Mejeritekniskt Forum

Världens första freonfria mejeri
Det mest intressanta projektet är dock Norrmejeriers mejeri i Umeå. 1977 förbjöd president Jimmy Carter i USA användningen av freoner i plastförpackningar. Samtidigt med detta pågick planläggningen av det nya mejeriet i Umeå där Pontus var med från SMRs sida som kylexpert. De diskussioner som följde ledde till beslutet att inga freonmaskiner skulle användas. Umeå blev därför det första freonfria mejeriet i världen och kanske fortfarande det enda. Man använde ammoniak med propylenglykol och isvatten som köldbärare. Detta tillsammans med att man förlade kylrummet mitt i mejeriet har varit lyckosamt. I stort sett har ingen förändring av kylan gjorts där på 20 år trots en fördubbling av invägning och produktion.

Enligt Pontus är det bästa sättet att minimera mängden kylmedel (och därmed läckage av detta)att använda indirekta kylsystem med olika slag av köldbärare. Bortsett från vatten (t.ex. isvatten) är propylenglykol, etylenglykol, etanol de mest vanliga. Kalciumklorid används också, främst i glassindustrin. Ett av problemen med de vanliga köldbärare är den sämre värmeöverföringen vid speciellt låga temperaturer. Därför har man fokuserat på en grupp köldbärare som baseras på kalium och myrsyra. Som exempel nämnde Pontus fabrikatet Freezium™.

Outsourcing till elkraftproducenterna?
Pontus nämnde vidare några anläggningar som han anser har intressanta kyllösningar: Arla Foods Taulov, Arla Foods Alexander-projekt (ostlager) samt Arla Foods Linköping. Ett intressant utspel avslutade Pontus föredrag: I framtiden kanske man ”outsourcar” kylan till företag som Vattenfall och Sydkraft eftersom det ändå mest handlar om el-kraft.


Ordförande, Birgitta Axelsson, i Svenska Mejeritekniska Föreningen överlämnar föreningens klubba till ordförande, Per-Olof Weréen, i Mejeritekniskt Forum

Vilka lagar reglerar kylan?
Från Livsmedelsverket (SLV) kom Ulla Nordström och Ulla Fäger och informerade om lagar och regler i Sverige och Europa. Vi fick också veta resultaten av en stor av hur kylan i verkligheten fungerar ute i butiker och på bilar.

Vi påmindes om att information om SLV och lagar/kungörelser finns på verkets hemsida: www.slv.se. I kungörelserna 1994:13 och 1996:5 finns lagstadgade temperaturer angivna. Från gård till mejeri är maximal temperatur +10°C i mjölken. På mejeriet gäller +6°C. Efter mejeriet gäller att kylvaran skall lagras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte överstiger +8°C. Från mejeri till butik gäller +8 eller det som anges av tillverkaren på förpackningen. Inom EU är det direktiv EEG 92/46 och EEG 93/43 som reglerar temperaturerna. Det är samma som de svenska bortsett från att det finns inga temperaturer angivna för butiker.

För framtiden räknar man inom EU med en översyn av hygiendirektivet 93/43 plus de animala direktiven (kött, mjölk, etc.). Rådet planerar också nya s.k. horisontella bestämmelser under våren 2002. Detta leder till ett stort behov av branchkoder, dvs ”guidelines”. Kanske något för Mejeritekniskt Forum att engagera sig i tyckte Ulla Nordström. I denna översyn skall EU speciellt titta på temperaturer och mikrobiologiska riktvärden. Förhållandet tid och temperatur är viktigt. Man pratar om två temperaturområden: 3-4°C för lättfördärvliga livsmedel och 6-7°C för mindre känsliga.

Håller verkligen produkter, bilar och butiker de temperaturer som lagen och mejerierna kräver och fungerar rutinerna? Onda aningar har besannats i en stor undersökning som SLV gjort. Ulla Fäger berättade att man under perioden maj-september 1999 besökte 40 kommuner och undersökte ca 300 fordon och ca 250 butiker och storhushåll. Kontrollen skedde vid leveransplatsen för storkök eller butik. För fordonen kontrollerade man också rengöring, underhåll och samförvaring. I butikerna och storhushåll kollades mottagningsrutiner.


Ulla Nordström, SLV

Produkt kyld till +14°C
Och resultaten då? 90 % av butiker och storhushåll hade mottagningsrutiner, men bara 42 % fungerade. Av bilarna var det en tredjedel som inte höll föreskriven temperatur. Ett skräckexempel var yoghurt som var kyld till +14°C! Av 350 mätningar av mejerivaror var 104 st mer än +8°C. Det förekommer att man lastar utan kyla dagen före leverans. Vidare har många chaufförer dålig kunskap om vad som gäller. Den svaga punkten för mejeriet är uppenbart transporten till butik. Det finns bilar som håller +10°C i 8 timmar. Det finns också bilar som lagrar annat än kylvaror, t.ex. bildäck. Dåligt rengjorda fordon förekommer också. Vissa fordon saknar förutsättningar för att göras rena. Det krävs, enligt Ulla Fäger, således mer arbete från mejerierna för att lösa detta.

Vad tål syrade produkter?
Lars-Ebbe Nilsson, Tetra Pak och Lars Kayser, Alfa Laval Thermal avslutade förmiddagspasset med en genomgång av syrade produkters uppbyggnad och känslighet och hur värmeväxlare skall kunna anpassas när syrade produkter skall kylas. De bägge föredragen var en bra repetition för alla som är intresserade av produktteknik. T.ex. så måste man vid kylning i värmeväxlaren beakta den totala effekten av temperatur, tryckfall och tid i kylrum. Kyla yoghurt till +25°C ger därför bättre viskositet än kylning till +5°C. Ökade kunskaper om de känsliga faktorerna kan därför säkert bidraga till bättre konsistens på filmjölk och yoghurt.


Lars-Ebbe Nilsson, Tetra Pak

Hur fungerar egentligen kylan i mejeriernas transportbilar? Ja, inte är det alltid så bra som vi hoppas och tror. Hans-Olov Nilsson från företaget H-O Nilsson Service AB kunde visa detta för årsmötesdeltagarna. Företaget säljer kylaggregat, av märket Thermoking, till distributionsbilar och är samtidigt specialist på mobil temperaturkontroll. Det var med bakgrund i det sistnämnda som Hans-Olov kunde visa intressanta resultat från ”verkligheten”


Hans-Olov Nilsson, H-O Nilsson Service AB

Gula karosser är sämre miljöval
Det är ett fåtal och mycket betydelsefulla förutsättningar som är grunden för att man skall kunna hålla rätt temperatur: förtemperering av karossen, transporttemperatur på produkterna samt att kaross och aggregat har en dokumenterad prestanda (ATP-klassning) för att hålla temperaturen. Med ATP menas att karossen är typgodkänd, t.ex. med avseende på K-värden. För gränsöverskridande transporter krävs att bilen uppfyller ATP-bestämmelserna. Det går inte att få bilar med bakgavellift typgodkända. För mycket kyla släpps igenom bakgaveln. I andra länder har man i mycket stor grad dubbeldörrar. Bakgavelliften släpper in lika mycket värme som hela skåpet. Bakgavellift + lucka är ett typiskt nordiskt alternativ och ännu mer ett svenskt. Enligt Hans-Olov är andelen ATP-registrerade bilar lägre i Sverige än i Danmark. Andelen ATP-registrerade av nya bilar har inte heller ökat de senaste åren utan håller sig på drygt 30 procent. Det borde vara högre tyckte Hans-Olov Nilsson. Sverige är sämst i EU.

Som en nyhet, men ändå inte nytt, berättade han att karossens färg är viktig för att hålla temperaturen i den kylda karossen. Det är därför att karosserna vanligtvis är vita. Nu när tyska företaget Danzas har köpt ASG avser företaget att måla alla kylbilar i företagets gula färg. Transportskåpets färg har stor betydelse på värmeinstrålning i karossen. En gul kulör ökar på värmeinstrålningen med 10-14% jämfört med den vitlackerade karossen då den utsätts för solljuset. Det betyder i sin tur att kylaggregatet kommer att gå 10-14 % längre tid. Med andra ord är valet av färg också ett miljöval.


Bild 1, Lastning ”Kylförluster vid lastning”

Den ”brutna” kylkedjan
Den obrutna kylkedjan påverkas av lastningen (se bild 1), transporten och leveranserna. Avgörande för slutresultatet är produkttemperaturen vid lastningen. Produkterna bör ha en inlastningstemperatur (transporttemperatur) som kan variera 2-3°C utan att maxtemperaturen passeras. De största orsakerna till temperaturförändring i produkterna är:
• öppningar av dörrar - draperier hindrar kylförlusten
• korta körtider mellan varje kund vilket ej ger tid för återhämtning av temperaturen
• inlastning av otempererat returgods

Företaget genomför regelbundet temperaturuppföljningar. Från januari 1996 till augusti 2000 finns resultat från 930 temperaturmätare ute i distributionsbilarna. Mätningarna visar på stora brister vid lastningen. Bara 7 procent av bilarna klarade temperaturgränsen vid leverans. Kylkedjan är därför inte obruten utan oftast tvärtom - bruten. Medvetenheten om temperaturkontroll är större i andra länder. Det underströks också att det är viktigt att bilarnas mätare är typgodkända. Det finns dåliga mätare på marknaden.

Hans-Olov upplyste också deltagarna om att K-värdet försämras 5 % per år i skåpet och med 1,5 % per år i kylaggregatet. Finns detta med när mejerierna planerar transportsystemet och investeringarna?

Föredraget avslutades med en genomgång av de olika typer av drift som finns för kylaggregaten. Som ett bra alternativ för distributionskyla nämnde Hans-Olov Nilsson drift med koldioxid, som kyler utan motoravgaser och utan buller (se bild 2).


Bild 2, Koldioxid-drift ”Kylning med koldioxid”