Nr 12 – 2000

Svenska Gårdsmejerier
Av Björn SigBjörn, Milkum

När den moderna mejeriverksamheten startades i början av 1900-talet var det ofta av enskilda innovatörer. Mejeriet var i många fall bygdens enda industriföretag. Mjölkmängden som vägdes in var inte stor. 6000-7000 liter per dag var genomsnittet i början av 1930-talet. Det är ungefär detsamma som det största gårdsmejeriet i Sverige i dag har som dagsinvägning.

Återigen är det nu enskilda personer som startar mejerier i liten skala, s.k. gårdsmejerier. För 30 år sedan fanns det endast några få. Nu när vi har gått in i det nya millenniet finns det ca 50 gårdsmejerier från Skåne i söder till nordligaste Norrbotten. Norrland står för majoriteten med tyngdpunkten i Jämtland som har drygt en tredjedel.

Sortimentet på mejerierna sträcker sig från vanlig standardiserad mjölk, över ostkaka och hårdost till delikatessostar gjorda på får- och getmjölk. Lokal försäljning och ”transportbefriad” mjölk är nyckelorden för den nya mejerigenerationen.

Allt fler mejeriprodukter säljs i gårdsbutiker
Antalet gårdsbutiker växer ständigt och är nu mellan 1000 och 1500. Drygt 200 av dem är organiserade i föreningen Svensk Lantmat, som är en fristående organisation. Affärsidéen är att föreningen skall vara rikstäckande och ideell samt verka för att utveckla den gårdsbaserade småskaliga livsmedelsproduktionen. Råvaror och förädlade produkter skall vara garanterat svenska och helst komma från den egna gården eller bygden. Försäljning skall helst ske i egen gårdsbutik, på marknader, till affärer och storkök i närområdet samt via internet. Det finns ett ökande intresse att profilera gårdens produkter genom försäljning direkt från och på gården.

Till Svensk Lantmat är ca 20 gårdsmejerier anslutna och i tillägg finns det sedan ytterligare 30 mejerier. Ca 40 av dessa mejerier är EU-godkända av Livsmedelsverket (direktiv 92/46/EEC). Godkännande krävs för att man skall kunna sälja till kunder utanför gården. Kontrollen upprätthålls av SLV för mejerier med mer än 2 milj. kg mjölk och av kommunerna för de som är mindre.

Vilka är konsumenterna? Det är främst kvalitetsmedvetna personer i medelåldern, som gärna är ute efter speciella produkter, ofta för festligare tillfällen. Priset är inte viktigt för dem, snarare är det känslan för produkten som styr valet. I detaljhandeln är det i första hand butiker i närområdet som visar intresse för de lokala produkterna. Bland kedjorna har hittills Hemköp visat det största intresset för gårdsprodukter. Den senaste IT-utvecklingen har nu också nått gårdsbutikerna och det går nu att handla en del produkter över ”nätet”.

Från mellanmjölk till dragonmarinerad getost av fetatyp
Det övervägande antalet mejerier producerar inte dryckesmjölk, filmjölk eller yoghurt utan har koncentrerat sig på ostprodukter av olika slag. Sortimentet är bedövande stort om än mycket lokalt. Idéer och uppfinningsrikedom saknas verkligen inte. Bland getostprodukterna kan nämnas: Vit Caprin (vitmögel), Camembert, Brie, Bleu (blåmögel), Chevre, Kittost, Fetaost, mesost, färskost och varianter på dessa. Bland fårostarna kan nämnas: Camembert, Bleu, Kittost, Fetaost, färskost och även här varianter. Några tillverkar också ost av komjölk och har även de vit- och blåmögelost och kittost i sortimentet. Men även speciella sorter som Gruyere, Comté, Raclette och Morbier tillverkas.

Ett gårdsmejeri av annan typ är Latticini AB, utanför Kågeröd, som tillverkar mozzarella. Man köper mjölk från Åsens Mjölk i Kågeröd. Två entusiastiska italienare startade tillverkningen 1998 i ett nedlagt mejeri i Möllarp.

Ett av de senast igångsatta gårdsmejerierna är Skärvångens Bymejeri AB i Föllinge ca 6 mil nordväst om Östersund i Jämtland. Tidigare har man där haft produktion av getost. Nu har några leverantörer gått ihop och startat ett mejeri för att förädla sin komjölk till ost. Mjölkmängden är ca 500000 kg per år. Man tillverkar Bleu, Brie, Camembert och Port Salut men även en hårdost med vitmögel. Speciell är ”Randi”, en ost som är vit- och gulrandig genom att ostmassa från både ko- och getmjölk har blandats.

För att underlätta försäljningen av de jämtländska produkterna finns sedan 1984 en ekonomisk förening, Jämtspira Getost. Man lagrar och säljer ost från de gårdsmejerier som är med i föreningen.

Några timmar efter mjölkningen är produkten i butiken
Färskhet är ledordet för Wapnö gårdsmejeri strax utanför Halmstad i södra Halland. Man är nu inne på det tredje verksamhetsåret. Mejeriet tillhör Wapnö Gods som är en stor gård på 1300 hektar och med drygt 350 mjölkkor som producerar ca 3,1 miljoner kg per år varav mejeriet behandlar ca 2 miljoner. Sortimentet består av lätt-, mellan-, standard- och filmjölk samt grädde, yoghurt och gräddfil. Från gårdstanken i ladugården rinner mjölken i en ledning direkt till mejeriet för sedvanlig mjölkbehandling. Mejeriet kan också ange mjölkningsdag och tid på förpackningen. Morgonmjölken kan därför redan efter några timmar finnas i butikerna i Halmstad.

wapnö1
Mjölk, grädde, yoghurt och gräddfil från Sveriges största gårdsmejeri, Wapnö

Världens nordligaste fårostmejeri
Ett av få gårdsmejerier som har fårmjölk som bas, Strömmens gårdsmejeri, finns ca 10 mil väster om Sundsvall i den lilla byn Boltjärn. Där tillverkar sedan två år tillbaka Agneta Larsson och Martin Andersson fårostar av olika slag: Boltjärns Blå, Camembert, Kittost, Fetaost, Färskost och formad färskost med vitmögel. Man räknar själv med att det är världens nordligaste fårostmejeri. Ca 1 miljon kr har investerats i ysteriet.

De har ca 50 mjölkande får som vardera ger 1,5-2 liter mjölk per dag. Fåren lämnar mjölk under sex månader, från mars till oktober. Fårmjölken är kraftigare än komjölken, ca 16,5 % TS, 6,2 % fett och 5,2 % protein. Det behövs därför bara ca 5 liter för att det skall bli ett kg fårost. Försäljningen går bra. Mest säljer man på marknader, men också en hel del lokalt till de största butikerna i området.

Fårmejeri_2
En av de två delägarna i Strömmens gårdsmejeri, Agneta Larsson (längst t.v.) visar ost för besökare (Foto: Håkan Humla, Sundsvalls Tidning)

Fler gårdsmejerier än ”vanliga” mejerier
I antal räknat finns det redan nu fler gårdsmejerier än vanliga lantbrukskooperativa mejerier. För 30 år sedan fanns det knappt något gårdsmejeri. Utvecklingen har varit speciellt snabb den senaste 10-års-perioden. Det nya är att det inte längre bara rör sig om getmjölk och fårmjölk utan att mjölkleverantörer som är eller tidigare har varit medlemmar i mejerikooperationen nu startar komjölksmejerier. Som utvecklingen nu ser ut kan man därför anta att antalet gårdsmejerier kommer att öka. Konsumenternas allt större intresse för nya och lokalt framställda produkter kommer säkert att bidraga till det.